Nåt vackert med att aldrig hitta vägen

I går drog jag in till stan helt ensam. Nåt sjukt skönt man inte särskillt ofta gör. Strosade runt och kollade på folk, köpte en klänning och ett par helt flippade byxor.
Kom sen hem och sov en stund i hängmattan. Också väldigt skönt.
 
Senare på kvällen träffades vi ett gäng sköna tjejer här hemma, åt och drack gott, snackade om massa onödiga saker och tog vara på den sista sommarvärmen ute på althanen. Också väldigt skönt. Tack för det!

Summan av gårdagen blir väl helt enkelt: skön.
 
 I kväll blir det utebio i Uppsala med skönt folk, kommer säkert också bli tokmysigt.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0