Japp.

Jag som alltid sagt att sömn är överskattat.. (i alla fall på loven) Men är den verkligen det? Jag är inte så säker längre. Sömn har det i allafall inte blivit mycket av i natt och nu känner jag att jag måste göra allt för att ta tag i denna vackra dag.
Sitter vid köksbordet och lyssnar på musik & käkar lunch med mig och mig själv. Funderar på vad jag ska ha på mig och vad jag ska göra. Har ett starkt minne av att jag skulle möta en vän i stan i kväll, men får inte tag i människan...

Sjukt sliten..
Upp och hoppa!


Bildkälla: Noah Agemo - London.

Free

Att ta en Cykeltur mitt i natten. Det är fortfarande varmt. Det är fortfarande sommar. Jag är fri. Fortfarande fri.

De här få dagarna som jag har varit hemma nu har jag bara njutit av så mycket jag har kunnat. På något sätt känner jag mig bara så fri. Jag vet inte hur jag ska kunna överleva när vintern kommer.

För mig är att vara fri, att bara sitta på en klippa och kolla ut över vattnet, solnedgången, ta en lugn cykeltur mitt i natten, att bara sitta med tjejerna i en alldeles för mjuk säng och kolla på en alldeles för ... film, eller att hoppa från ett stup, göra något galet eller bara ta det sjukt lungt. Jag njuter av varenda sekund jag är i livet och det tänker jag fortsätta med.
Jag har just duschat och står i nya underkläder, lyssnar på musik och har en galen hårlock i pannan. Antar att den också känner sig fri. Vad vet jag?
I dag vill jag fiska. Vet inte varför men jag vill så sjukt gärna fiska. Det var länge sen. Alldeles för länge sen.


Bildkälla: weheartit.com


Last reQuest

Grant my last request and just let me hold you.
Don't shrug your shoulders, Lay down beside me.
Sure I can accept that we're going nowhere, But one last time let's go there.
Lay down beside me.



London - Shopping!

I stället för att lägga upp ca 100 bilder så satte jag ihop lite slarviga collage av mina "underbart vackra" milbiltelefon-bilder.
Jag tror nog ändå att jag var en av oss som shoppade minst...
Så... här kommer det:


En transparent svart kjol,
en superblå kofta,
ett linne/T-skirt med ett kors på,
en söt ryggsäck och
en halsring av något slag.



En klänning och
trosor




Ett linne..



Ett halsband med fjädrar,
en ring,
ett par örhängen,
en långklänning,
trosor och
en tygkasse.
 


En transparent blå skjorta/blus och
en sjukt mysig stickad tröja


Ett par vita converse.



En parfym och
ett body-butter.
Hade dock velat köpa underkläder, men det fanns inte...




En baseballjacka.

That's what I do.

Efter en att ha varit bort i en månad och upplevt allt emellan amhävningar, gapande befäl, logenmentsängar, svettiga och tunga uniformer, stora kängor, order och ärtsoppa
& Londons fullpackade gator, galna tunnelbanesystem, en fullsatt O2-arena, frukost på starbucks, shopping och alldeles för hotell-nätter... Sååå har jag nu landat i Stockholm igen och jag är här för att stanna... i åtminstånne en vecka eller 2.
Nu ska ni veta kära vänner, att det var länge sen det känndes så otroligt skönt att vara hemma! UNDERBART AWESOME. Sjukt skönt att slippa all stress på Londons gator, alla snickers-luncher och tidspresser. Men visst har vi haft otroligt roligt, det får jag säga! :)

Jag kan lova att det blir en ordentlig bildbomb lite senare OM jag får sno lite bilder från våran personliga fotograf Noah Agemo och kanske Niclas Åberg.
I så fall länkar jag till dom sen också.

Livet som en jetsetter är roligt, intensivt, och alldeles galet. Men som man alltid säger... Borta bra men hemma bäst.



En underlig känsla.

Här sitter jag, lilla jag och en stor tallik havregrynsgröt vid mitt köksbord. Pappa renoverar köket, hunden tigger efter en pomenad, mamma är ute och far och lillsyrran skriker i badrummet för att pappa har stängt av vattnet. Allt är som vanligt helt enkelt och på något sätt känns det som att tiden stått stilla, men ändå gått så fort.

I gåkväll landade jag 20:10 på Arlanda och där står mina kära och fina vänner Nici och Georg och väntar på mig. Jag Kan inte berskiva hur glag jag är att dom va där. Och så kom ju så klart även mina kära Päron och hämtade mig. Tack till er alla som gjorde den efterlängtade hemkomsten värd att längta efter.

Men det känns ändå lite konstigt på något sätt. Konstigt att vara hemma. Lite sogligt och jag saknar det lite... jag har inte varit borta säskillt länge, men det känns ändå lite knas att inte behöva ställa klockan på 05:30. Att inte ha någon morgonfys. Att inte stå uppställd i givakt och uniform och vänta på att flaggan ska hissas på morgonen.
Ingen som skiker "30 sekunde kvar!!" innan mogonvisitationen.
Skönt, lite tråkigt, roligt och konstigt att vara hemma.





















(bildbomben är fotograferad av en massa goa människor... Tror dock att de flesta är tagna av Fia eller Emelie. Förlåt för att jag inte vet!)


RSS 2.0