jag kanske inte är världen lyckligaste människa, men jag är så otroligt glad och tacksam för vad och villka jag har.

Vissa dagar, veckor eller i bland till och med månader kan kännas riktigt jobbiga. Så är det för alla och det är bara mänskligt. Det är stressig i skolan , man undrar vad meningen med livet är, varför finns jag, när ska jag gifta mig, vem är jag osv. Man kan tycka att det skulle vara lika bra om världen gick under ibland och livet kan kännas meningslöst.
Men i går var jag på en insamlingsgala för flickor i Indien och det fick mig att inse hur underbart otroligt pinsamt bra jag har det.
Jag har tak över huvudet (och jag snäller på att jag inte har råd att flytta hemifrån), jag har mat på bordet varje dag, jag har en egen superskön säng, jag har en dusch och ett badkar, väner som jag älskar, en familj som jag älskar, vänner jag kan skratta och gråta med, en familj jag för det mesta kan lita på osv!

Jag skulle kunna sitta här och rabbla upp en massa anledningar att tycka att mitt liv är värdelöst och meningslöst. Jag skulle kunna nämna en massa saker att gnälla på och saker som jag tycker är jobbia i mitt liv.
Jag har t.ex. haft 3 otroligt internsivt stressiga veckor och jag har skitsvårt att slappna av och jag har som vanligt söndagsångest.
Men nej! Jag tänker inte se till allt det där negativa. Inte i dag. Jag orkar inte med några flera negativa dagar och jag orkar inte med att vi svenskar inte kan inse hur pinsamt bra vi har det!

Hade jag varit född som flicka i Indien skulle jag vara glad att jag över huvud taget hade låtits leva. Jag skulle varit otroligt tacksam om jag hade sluppit blivit lämnad på gatan för att dö när jag var liten och jag skulle va glad om jag slapp jobba mer än 12 tim om dagen och min dröm skulle vara att få gå i skolan, Hur stressigt det en skulle vara och hur många läxor jag än skulle få.

Vi lever i vår egna lilla fina bubla och gör allt för att hålla uppe en perfekt fasad. Vi försöker hålla allt jobigt borta och om någon påminner dig så vill du inte lyssna. Om någon talar om hur bra du har det så vill du inte tro det och om något berättar hur illa andra har det så hör du inte på.
Du lever i din perfekta lilla bubbla kallad sverige.
I går bidrog jag med 550 kronor till flickorna i Indien. Mycket pengar kan en del tycka och lite pengar kan andra tycka. 170 kronor räcker för att låta en Indisk flicka få det som vi svenskar tar för givet i en månad. Ingen kan göra allt, men alla kan vi göra något.

Livet blir inte mer än vad du gör det till. Kanske vill du leva för andra, kanske vill du leva för dig själv. Det är din egen attityd som avgör. Det är DU som bestämmer vad meningen med livet är. Det är DU som gör det till vad det är. VAD VILL DU ska vara meningen med livet? Ta och fundera på det och gör sedan allt för att uppnå det.

(det här kanske blev lite långt ocg rörigt, men jag hoppas att du fick ut nåt av det)